Äckliga mobiltelefoner!
Det finns saker man inte gör av naturlig anledning. Ex att pissa på någon eller att störa ett folkmassa som inte kan flyfältet (typ terrorister)
Det sistnämnde är dock ett jävlit oklart begrepp. Och det ska fan förbli så me! Detta inlägg kommer rikta sig till åsnor som väljer att ringa en massa samtal på pendeln innan klockan 07:30 varje morgon!
Varje dag pendlar jag från Norrviken till Stockholm C, en resa på ca 20 min. Det kan inte va så jävla svårt att låte bli att ringa eller prata ovanligt högt i ens mobil under den första riktiga timmen på dagen (07:00 - 08:00). I x antal dagar har jag hört allt ifrån mammor som ska ringa hem och fråga om frukosten va god till tjocka gubbar som skryter om att ett program till datorn som kostar 40,000 kr är i prisklassen under det han tänkte köpa. Eller för att ta det rent bokstavligt " eeh, jag hittade ju ett program för 40 TUSEN, men va fan. man letar ju liksom i en prisklass högre"
Det som fick mig att vilja ha fingret på avtryckaren då va förmodligen när en tjocka gubben betonade ordet "tusen" så att alla i de knökfulla (och livsfarliga) pendeltåget (som va försenat) skulle höra hur jävla snuskigt nyrik han va.
Ett annat komiskt inslag i mitt alldeles för vardagliga liv va på pendeln hem, då en duva hade flugit in i tåget. Tänk er nu att man knappt kan stå upp eftersom det är så fullt i vagnen. Den som hade det lugnast va just duvan som satt på bagagehyllan, helt tyst och helt stilla. Plötsligt märker jag påtryckningar i ryggen och när jag vänder mig om så kommer det en kärring runt 45 bast som trycker sig fram med mobilkameran i högstta hugg, trode jag. Nu visade det sig att denna duva va så fantastiskt att hon tänkte ringa ett video samtal till sina barn. Barnen svarade, fick se duvan och sa "stackars den" mycket mer än så var det inte. Förutom att hon beskrev duvan i en högtalar tel i 5 min så alla stog och suckade och att hon förmodligen lyckats trampa ner 5-6 pers för att komma fram till fågeln.
Resultat: Duvan flög i väg i vagnen och sket på en gubbe som bara suckade.
Resultat för mig: Folk som pratar i mobil på offentliga platser där folk är tvingade att lyssna borde få skadeskutas i alla fall.
Hypotes: Tänk om man kunde gå in på tåget en riktigt regnig och skitig dag. En sur affärsman sitter och muttrar på tok för högt i mobilen. Då man helt plötsligt tar tag i något hårt och bara bankar lite vett i honom, tänk så bra man själv och alla andra männsikor runt om skulle må då! Man skulle ju göra männskligheten en tjänst.
Be strong, hit hard!
Det sistnämnde är dock ett jävlit oklart begrepp. Och det ska fan förbli så me! Detta inlägg kommer rikta sig till åsnor som väljer att ringa en massa samtal på pendeln innan klockan 07:30 varje morgon!
Varje dag pendlar jag från Norrviken till Stockholm C, en resa på ca 20 min. Det kan inte va så jävla svårt att låte bli att ringa eller prata ovanligt högt i ens mobil under den första riktiga timmen på dagen (07:00 - 08:00). I x antal dagar har jag hört allt ifrån mammor som ska ringa hem och fråga om frukosten va god till tjocka gubbar som skryter om att ett program till datorn som kostar 40,000 kr är i prisklassen under det han tänkte köpa. Eller för att ta det rent bokstavligt " eeh, jag hittade ju ett program för 40 TUSEN, men va fan. man letar ju liksom i en prisklass högre"
Det som fick mig att vilja ha fingret på avtryckaren då va förmodligen när en tjocka gubben betonade ordet "tusen" så att alla i de knökfulla (och livsfarliga) pendeltåget (som va försenat) skulle höra hur jävla snuskigt nyrik han va.
Ett annat komiskt inslag i mitt alldeles för vardagliga liv va på pendeln hem, då en duva hade flugit in i tåget. Tänk er nu att man knappt kan stå upp eftersom det är så fullt i vagnen. Den som hade det lugnast va just duvan som satt på bagagehyllan, helt tyst och helt stilla. Plötsligt märker jag påtryckningar i ryggen och när jag vänder mig om så kommer det en kärring runt 45 bast som trycker sig fram med mobilkameran i högstta hugg, trode jag. Nu visade det sig att denna duva va så fantastiskt att hon tänkte ringa ett video samtal till sina barn. Barnen svarade, fick se duvan och sa "stackars den" mycket mer än så var det inte. Förutom att hon beskrev duvan i en högtalar tel i 5 min så alla stog och suckade och att hon förmodligen lyckats trampa ner 5-6 pers för att komma fram till fågeln.
Resultat: Duvan flög i väg i vagnen och sket på en gubbe som bara suckade.
Resultat för mig: Folk som pratar i mobil på offentliga platser där folk är tvingade att lyssna borde få skadeskutas i alla fall.
Hypotes: Tänk om man kunde gå in på tåget en riktigt regnig och skitig dag. En sur affärsman sitter och muttrar på tok för högt i mobilen. Då man helt plötsligt tar tag i något hårt och bara bankar lite vett i honom, tänk så bra man själv och alla andra männsikor runt om skulle må då! Man skulle ju göra männskligheten en tjänst.
Be strong, hit hard!
Kommentarer
Trackback
